Pressmeddelande 23.2.2011
I fråga om språkprogrammet är skillnaderna tydliga mellan svenskspråkiga och finskspråkiga skolor.
Bland annat detta kommer fram i en utvärdering som Rådet för utbildningsutvärdering genomfört och som den 23.2. presenterats för Undervisnings- och kulturministeriet. Utvärderingen har fokuserat på hur läroplanssystemet för förskola och grundläggande utbildning fungerar och den baserar sig på uppgifter från målgrupper på alla nivåer inom skolsystemet.
Svenskspråkiga elever läser A- och B-språk betydligt mer än finskspråkiga under den grundläggande utbildningen. Det är i årskurserna 4-6 som de svenska eleverna har signifikant fler timmar än de finska. I årskurs 4 är timantalet per vecka 24, 3 i de svenska skolorna mot 23,8 i de finska, i årskurs 5 är siffran 27,0 mot 25,3 och i årskurs 6 är siffran 27,2 mot 25,5. Det innebär en halv till väl en och en halv timme mer språkundervisning i veckan för de svenska elevernas del i dessa årskurser. Detta kan tolkas som en kulturell satsning från skolornas och kommunernas sida.
Nästan var annan förälder vill ha mer språkundervisning
Vad modersmål och litteratur beträffar anser majoriteten av lärarna att nuvarande timantal är lämpligt. Av föräldrarna i Svenskfinland är likaså majoriteten nöjd med timantalet i modersmål och litteratur. Andelen föräldrar som vill utöka undervisningen i modersmål och litteratur är 16%. Föräldrarna syn motsvarar alltså i stort sett lärarnas. Föräldrarna är däremot betydligt mer intresserade av att utöka antalet timmar i främmande språk än vad lärarna är. Hela 44% av föräldrarna anser undervisningen i främmande språk vara för knapp.
På tvåspråkiga orter där majoriteten är svenskspråkig är intresset för att utöka timantalet i modersmål och litteratur litet medan intresset för A-språk är betydligt större: nästan var tredje lärare önskar mer timmar i A-språk. På tvåspråkiga orter där majoriteten är finskspråkig är intresset för utökad modersmålsundervisning och undervisning i främmande språk lika stort: var femte lärare önskar mera modersmålstimmar och fler timmar i A-språk.
Läroplanssystemet fungerar relativt bra
Läroplanssystemet för förskolundervisningen och den grundläggande utbildningen bedöms överlag fungera bra. I synnerhet anordnare och rektorer är nöjda med det. Grunderna för förskolans läroplan tillämpas dock på olika sätt beroende på om förskolan är knuten till daghem eller skola.
Föräldrarna är relativt nöjda med förskolundervisningen och de första skolåren, men tillfredsställelsen minskar med skolåren. Föräldrarna anser att lärarna ska använda mer av sådana undervisningsmetoder som stöder elevernas socioemotionella färdigheter som en del av skolans vardag och elevernas inlärningsprocess. Dessa önskemål överensstämmer med de nuvarande läroplansgrunderna. Det är önskvärt att läroplansgrunderna och läroplanen skall upplevas som ett stöd i utvecklandet av skolans pedagogik och verksamhet. Det är dock endast en tredjedel av de svenska rektorerna som klart uppger att så är.
En likvärdig undervisning fortfarande eftersträvansvärd
De svenska rektorer som har synpunkter på hur det nationella läroplanssystemet bör utvecklas stöder överlag en nationell styrning av undervisningen för att eleverna ska få en likvärdig undervisning. De lokala läroplanerna får inte skilja sig så mycket från varandra så att elever som flyttar får problem. Lärarna poängterar likaså behovet av styrning för en likvärdig utbildning, men inte i samma utsträckning som rektorerna. Flera rektorer efterlyser också öronmärkta pengar för undervisningen.
Svensk delaktighet viktig i hela läroplansprocessen
Det svenska materialet visar ytterligare på vikten av delaktighet allt igenom läroplansprocessen. En svensk representation behövs i läroplansgrupperna på alla olika nivåer. Begreppslig klarhet är en nödvändighet i läroplansarbetet. Direkta översättningar kan ibland slå fel, därför betonas vikten av samarbete mellan de två språkgrupperna, sida vid sida. Inom delaktighet hör också rektorernas och utbildningsledarnas kommentar om vikten av att lärare får göra läroplansarbete på tjänstetid och gärna med sekreterarhjälp. Detta kräver både resurser och uppfinningsrikedom i skolor och kommuner, men för att lärarna skall vara delaktiga i läroplansprocessen så måste de få göra det under dygnets ljusa timmar tillsammans med sina kolleger.
Utvärderingen baserar sig på 1) enkäter till såväl anordnare, rektorer/föreståndare som lärare samt till elever och föräldrar 2) intervjuer med politiska beslutsfattare och administratörer samt med anordnare, rektorer och lärare. Det empiriska materialet insamlades hösten 2009.
Tilläggsuppgifter
Ria Heilä-Ylikallio; 050-347 0124 (ria.heila-ylikallio@abo.fi) professor, svensk medlem i utvärderingsgruppen
Gunnel Knubb-Manninen; 050-428 5287 (gunnel.knubb-manninen(at)jyu.fi) chefsplanerare (svensk utbildning) vid Sekretariatet vid Rådet för utbildningsutvärdering
Rådet för utbildningsutvärderings webbadress: www.edev.fi/portal/ruotsiksi
Utvärderingsrapporter
Sulonen, K.; Heilä-Ylikallio, R.; Junttila, N.; Kola-Torvinen, P.; Laine, T.; Ropo, E.; Suortamo, M.; Knubb-Manninen, G. & Korkeakoski, E. 2010. Esi- ja perusopetuksen opetussuunnitelmajärjestelmän toimivuus. Rapporter från Rådet för utbildningsutvärdering 52. Jyväskylä.
Korkeakoski, E. & Siekkinen, T. (toim.) 2010. Esi- ja perusopetuksen opetussuunnitelmajärjestelmän toimivuus. Puheenvuoroja sekä arviointi- ja tutkimustuloksia. Rapporter från Rådet för utbildningsutvärdering 53. Jyväskylä.
Publikationer på finska med svensk sammanfattning och svensk artikel
Publikation nr 52: Esi- ja perusopetuksen opetussuunnitelmajärjestelmän toimivuus
Publikation nr 53: Esi- ja perusopetuksen opetussuunnitelmajärjestelmän toimivuus
- Puheenvuoroja sekä arviointi- ja tutkimustuloksia
|
